Falerums historia

Det har under de sista århundradena funnits en mångfald av småskalig industriverksamhet som bedrivits med hjälp av vattenkraften från Storån..

I övre industriområdet fanns pappersbruk, spinneri, garveri, lokträfabrik, tjärkokeri.

Och i nedre Industriområdet fanns kvarn, såg, färgeri, tegelbruk, lerkärlsfabrik, flockriveri, benstamp, smedja, kraftstation.

Orten hade också livsmedelsbutiker, bryggeri, bank, konditori, hotell, järnvägsstation mm

Falerum har även i dag en stark företagsanda. Här finns nu klädvaruhus, butiker, restaurang, industri, hantverkare och en mångfald av entreprenörer.

Gärdserum

Gärdserum är en liten kyrkby men också huvudort i socknen med samma namn från senare delen av 1200-talet och ligger i den norra delen av Uknadalen. Sedan 1856 står en stor och mycket vacker stenkyrka i nygotisk stil mitt i byn där det tidigare fanns en träkyrka som revs när befolkningen ökade under 1800-talet.

Idag finns två lant- och skogsbruksgårdar, ett möbelföretag, stuguthyrning och naturupplevelseaktiviteter på platsen.

Kvistrums Säteri (Qvistrum)

En del av Baroniet Adelswärd (källa; Herresäten i Tjust, del II. Redaktör Leif Rosenblad, Kulturkammaren , Västervik).

I norra delen av häradet Tjust ligger Gärdserums pastorat, som blev självständigt 1583 efter att tidigare varit ett annex till Ukna socken. Gärdserum var den socken i Tjust som var sist med att föra bok över sina innevånare. De första kyrkoböckerna stammar från 1702. Gärdserums kyrka av idag är byggd 1857 efter ritningar av arkitekt F W Scholander.

I Gärdserums socken, vid Båtsjön, ligger Kvistrum (Qvistrum) säteri. Kvistrum är nämnt första gången 1363 som Quisterum och Quisterums Fäste. År 1544 var det en frälsegård, som 1571 ägdes av Knut Knutsson Lillie. År 1671 fick Johan Reuter godset förklarat som säteri. Till gården hörde då även Svenserum, Tingetorp samt en gård i Kulla. År 1701 tillhörde gården löjtnant Axel Leijonsköld och då han avled 1729 vid 75 års ålder gick gården till major Adolf Rosenstjerna, som var gift med en sondotter till Reuter. Genom arv gick sedan Kvistrum till greve F C Sinclair. Efter bara några år såldes Kvistrum år 1779 till friherre Johan Adelswärd. Sedan 1972 ingår Kvistrum i Baroniet Adelswärd, som idag är ett fideikommissaktiebolag.

Familjen Adelswärd var under empiren en stor maktfaktor i Tjust. Även familjen Stackelberg, som hade nära släktskapsband med familjen Adelswärd, hörde till denna grupp. Det Adelswärdska fideikommisset bildades 1781 av landshövdingen Johan Adelswärd (1718-1785) och stadfästes 1783. Det omfattades enligt 1782 års jordabok omkring 75 mantal, varav ett stort antal i Tjust. Centrum för detta var Baroniet med kopparverk och gruvor. Vidare hörde Forsaströms Järnbruk och Kvistrums gods till Baroniet.

Jan Carl Adelswärd (1776-1852) landshövdingens sonson, utökade sin egendom genom att 1816 köpa Överums Bruk och alla underliggande egendomar. Han hörde, tillsammans med Johan Nordenfalk på Blekhem, till det verkligt stora byggherrarna under Tjustempiren.

Baron Adelswärd bebyggde Överum med ny ståtlig herrgårdsanläggning och här fick han verkligen utlopp för sin känsla för lyx. Han byggde om både på Kvistrum och på Stensnäs och kring 1850 bebyggdes även Ottinge och Emtöholm med nya herrgårdsbyggnader.

År 1823 hade han köpt Stensnäs i Uknadalen som han sedan gav som bröllopsgåva till dottern Honorine, då hon 1847 gifte sig med greve Adolph Stackelberg. Till Kvistrum hörde 1899 gårdarna Bastorp, Bråstorp med Forsaströms Bruk, Kulla, Könserum, Risebo, Rotorp, Sund och Svenserum.

Seth Adelswärd (1813-1868), Jan Carls ende son, och hans hustru Mathilda Stackelberg flyttade in på Kvistrum då de gifte sig 1842. De bodde här en tid och lade ner ett stort arbete på om- och tillbyggnad av gård och park. Arkitekt och byggmästare var Jonas Jonsson. Seth inköpte år 1852 Emtöholm till halvbrodern Carl-Wilhelm Carlswärd. Efter Seth Adelswärd har medlemmar i den Adelswärdska familjen bott på Kvistrum i olika perioder. Theodor (1860-1929) och Louise Adelswärds dotter, friherrinnan Louise (Lillis) Falkenberg och hennes man Gabriel Falkenberg bodde här 1942.

Baron Eric Adelswärd (1909-1986) var näste innehavare av Baroniet och därefter blev sonen Johan Adelswärd (född 1936) gift med professor Viveka Adelswärd, Kvistrums ägare.

Idag ägs Kvistrum av deras son Gustaf (född 1964).

Från 1942 till 1992 bodde här tre generationer Hamilton. Carl-Gustaf (1882-1968) och Ebba Hamilton, Carl-Jan (1916-2008) och Inga Hamilton (död 1999) och Carl-Gustaf Hamilton (född 1955). Mellan 1992 och 1994 stod huset obebott och genomgick en stor renovering under ledning av familjen Adelswärd i samarbete med Riksantikvarieämbetet.

År 1996 flyttade Gustaf Adelswärd med hustru Malin in på Kvistrum och bodde här med sina två barn, Ebba och Wilhelm, till 2005 då de flyttade in på Adelsnäs.

Herrgården

Under karolinsk tid, 1700-talets första hälft, var den vanliga genomsnittsgården för det mindre timmerbyggda herresätet, bebyggd enligt följande. Huvudbyggnaden låg längs ena sidan av gårdsplanen, långa flyglar låg längs de flankerande sidorna och den 4e sidan var försedd med portal, omgiven av fatburar på var sida. Enligt en teckning från 1777 hade Kvistrum en sådan typisk karolinsk prägel med portal och fatburar.

På 1840-talet genomgick Kvistrum en stor nybyggnation med Axel Nyström som arkitekt och framför allt byggmästare Jonas Jonas Jonsson som både arkitekt och byggmästare. Porttornet och fatburarna är försvunna, men de flesta byggnader från empiretiden finns kvar, som t ex herrgården och båda flyglarna som flankerar gårdsplanen.

Parken

År 1845 uppfördes ett lusthus av det större formatet, ”en trädgårdssalong”, med utsikt över Båtsjön. Det är vitputsat med pilastrar och ett valmat sadeltak. Fasaden är femaxlad och har rundbågiga fönster och portal, samt en högmurad terrass mot sjösidan. Ett oerhört elegant hus, som idag är statt i kraftigt förfall.

Ett orangeri för övervintring av växter, byggdes vid samma tid, men har räddats till eftervärlden genom en stor renovering på 1990-talet. Byggnaden är uppförd i trä, gulputsad med vita pilastrar och mycket elegant i sin enkelhet. Den innehåller övervintringshall och arbetsrum i bottenplan samt trädgårdsmästarbostad i övre våningen. Båda dessa trädgårdspaviljonger är uppförda av Jonas Jonsson.Orangeriet har kvar sin spännande interiör med tekniska detaljer och en härlig stämning. I nära anslutning till rangeriet har funnits ett ”påfågelshus”i glas där idag endast grunden vittnar om dess existens.

Samtidigt med renoveringen av orangeriet blev även den lilla paviljongen, även kallad kiosken, renoverad. Den ligger strax norr om corps de logiet med fin utsikt över Båtsjön, där man kan sitta och njuta av utsikten och även se tåget köra förbi.

Ett vackert stall i Tjustempire byggdes 1845, likaså av Jonas Jonsson. Det är en gul putsreverterad byggnad i trä med vita pilastrar samt portar med lunettformade överliggande fönster. Stallet är idag i mycket dåligt skick och delvis förändrat.

Kvistrum är inte öppet för allmänheten

I Arkiv